Dela med andra

Han har precis kommit ut med en suverän bok om effektiv homeopatisk
behandling.

”Classical Homeopathy. Evidence Based Medicine”

Boken blir med största sannolikhet en klassiker i framtida homeopatiutbildningar.
I tydliga steg går han igenom hur man kommer fram till det bäst lämpade homeopatiska
läkemedlet för patienten.

Väl underbyggd prognos  är viktig för lyckad behandling.

Med över 20 års erfarenhet av att utbilda klassiska homeopater i ryggen har Erik van Woensel sammanställt en bok  med teori och praktik. I fallstudier får man följa patienterna åratal efter
behandlingen. Boken har allt för att bli en klassiker i homeopatiutbildningar.

Erik van Woensel har studerat homeopati sedan år 1977 och praktiserat homeopati
sedan år 1982. I över 22 år har han undervisat i homeopati på olika skolor. Numera
deltar han i undervisningarna på den Internationella akademin för klassisk
homeopati på Alonissos. Dessutom har han i mer än elva år varit med och utvecklat
repertoriet i Synthesis.

I boken ”Levels of Health” som kom år 2010 och som han skrev tillsammans med
George Vithoulkas presenterade han utförligt sju olika patientfall. Nu följer
han upp den med en bok med 51 patientfall.

Erik van Woensels nya bok ”Classical Homeopathy. Evidence Based Medicine” har allt
för att bli en klassiker i utbildningssammanhang. Men den strukturerade
beskrivningen av hur man går från analys till rätt val av medel förtjänar även
att läsas av erfarna kollegor.

Erik van Woensel ger tydliga instruktioner av hur man analyserar den information man
får fram vid anamnesen och hur man använder informationen för att nå en
framgångsrik homeopatisk förskrivning. Pedagogiskt är boken en pärla, där
analysmetoden är uppbruten i steg som är lätta att följa.

Dessutom presenteras 51 patientfall, även här med en pedagogisk tanke på så sätt att
först presenteras själva fallet i en koncentrerad sammanfattning av anamnesen,
så att den som vill själv kan arbeta med fallet. I andra halvan av boken presenteras
sedan en full analys av respektive fall.

Patientfallen är utvalda från att uppföljningen skett under minst två år, samt att
läkningsprocessen hos patienterna följt Herings lag.

Fallen analyseras i följande steg:

Prognos; som omfattar djupet av
störningen, patientens personliga medicinska historia, heriditeten, samt
slutsatser.

Urval av symtom; resonemang om vilka
symtom som väljs ut och varför.

Repertorisering; med differentiering
av medel, och slutsats

Val av potens

Resultatet av behandlingen

Erik van Woensel lägger stor vikt vid att det första en behandlande homeopat bör
inleda sitt analysarbete med är att göra en prognos. Detta för att homeopaten ska
skapa sig en realistisk förväntan på fallet, och kunna ge patienten korrekt
information om vad man kan uppnå med en homeopatisk behandling.

För att få en tillförlitlig prognos behöver den behandlande homeopaten skapa sig en
uppfattning av patientens hälsotillstånd och hur starkt patientens immunsystem
är. Hur ser patologin ut, hur allvarligt är fallet? En konventionell diagnos från
den vanliga sjukvården kan dölja en allvarlig sjukdom, eller en lättare åkomma.

I arbetet med prognosen analyseras patientens fysiska, emotionella och mentala
symtom. Även patientens sjukdomshistoria vägs in. Vad finns det i form av
ärftlig påverkan, livsstil, trauman, allopatisk behandling, vacciner och
tidigare sjukdomar som kan ha försvagat individen? Och slutligen: På vilken
hälsonivå finns patienten?

I det inledande teoriavsnittet går Erik van Woensel igenom vad som bör ligga som
underlag för att göra en prognos. Att kunna hierarkin för symtom inom respektive
mental, emotionell och fysisk nivå, att bedöma djupet av störningen hos
patienten, se om det finns utlösande orsaker som hereditet eller trauman,
patientens känslighet, patientens möjlighet att använda sin kreativitet och hur
tydlig medelbilden är; allt detta sammantaget ligger till grund för prognosen.
Även mottagligheten för akuta sjukdomar och om patienten kan producera hög
feber eller inte, är viktiga faktorer.

Erik van Woensel gör i nästa steg en välbehövlig genomgång av hur man värderar
symtom, och inte minst av hur man resonerar för att ge eller inte ge symtom
betydelse. Likaså går han igenom hierarkin för symtom, det vill säga hur stor
tyngd man generellt kan tillskriva olika typer av symtom; som hur generella bör
vägas mot lokala. Kort sagt: homeopaten får underlag för att träna på att
skärpa sitt sinne för att ringa in det som är karaktäristiskt för tillståndet
hos en patient.

Efter prognosen introducerar författaren strategier för att finna det homeopatiska
läkemedlet för patienten. Erik van Woensel understryker att genom ett logiskt
tänkande som baserar sig på god grundläggande kunskap, inte minst om Organon,
så kan man på ett flexibelt sätt använda sin kunskap utan att förlora de
grundläggande principerna.

Styrkan i boken och den metodik som beskrivs är att den är tydlig i varje steg; den
lämnar inget utrymme för artisteri, eller för tolkningar. Varje steg tas
utifrån en grund, som redovisas. De som deltog i Erik van Woensels undervisning
på Alonissos i somras minns förmodligen ett svårt fall där det kändes som att
man körde fast, där han gick till Organon och med hjälp av några klargörande
paragrafer fick analysen, och därmed fallet, att bli solklart.

Att Erik van Woensel har en vilja att strukturera och underlätta för läsaren märks
också i själva utformningen av boken. ”Classical Homeopathy. Evidence Based
Medicine” är smart upplagd och gör det lätt för läsaren att hålla koll på var
man är. Överst på varje sida står det vilket fall som avhandlas.

Att boken har undertiteln Volume 1 är lovande. Förhoppningsvis kommer det fler.

Boken kan beställas här: www.emryss.com

Av Margot Granvik, Marina Szöges och Viveca Wilhelmsson

FOTNOT:
I pilotprojektet ”Lärande nätverk”, som Margot Granvik, Marina Szöges och
Viveca Wilhelmsson driver i SAKHs regi, dokumenteras patientfall enligt den
analysmetod som Erik van Woensel beskriver. Patientfall kommer att publiceras
på Dagens Homeopati.

Dela med andra

Vi kommer att presentera den homeopatiska läkekonsten, forskning, patientfall, homeopatins ställning i andra länder. Det kommer att delas ut en ”Vitbok om Homeopati” med kortfattad och saklig information. Du kan lyssna på flera intressanta föreläsningar både i seminariesalen och även i den egna montern.

VÄLKOMMEN till vår monter C18:30

Dela med andra

Än en gång ser vi hur forskning på homeopati inte ges rätt
förutsättningar.

Man kan inte lägga upp en trovärdig forskning av homeopati när
man inte förstår vad en homeopatisk behandling går ut på.

I november 2010 publicerades en artikel i den prestigefyllda
tidningen ”Journal of Rheumatology” där man påstår att den lindring som homeopati
kan ge vid behandling av reumatisk artrit beror på konsultationen och den
uppmärksamhet som en homeopat ger sin patient, det beror inte på det homeopatiska
läkemedlet.

George Vithoulkas skickade ett svar på den artikeln till
tidningen men de vägrade publicera hans svar. Nu har ”Science Direct”
publicerat hans artikel online.

Studien’s syfte var att utröna huruvida de positiva effekter
man sett vid homeopatisk behandling av reumatisk artrit beror på konsultationen,
det homeopatiska läkemedlet eller båda. Slutsatsen de drog var att effekten
beror på konsultationen!

Studien var upplagd så att 84 personer skulle under 24
veckor delta i forskningsstudien. 56 av dessa fullföljde studien. Det var en
dubbelblind, randomiserad studie. Patienterna fick även konventionell skolmedicinsk
behandling. Försökspersonerna delades in i två grupper, en fick homeopatisk
konsultation, antingen individualiserad ”enkelmedels” homeopati,
komplexhomeopati eller placebo. Den andra gruppen fick en ”icke-homeopatisk”
konsultation och blev ordinerade komplexhomeopati eller placebo. Resultatet visade
ingen avgörande skillnad avseende läkemedel.

George Vithoulkas säger i sitt svar att han under sin långa kliniska
erfarenhet lärt sig att patienter med långvarig RA (reumatisk artrit) oftast behöver
en följd av homeopatiska läkemedel inte bara ett, samt uppföljningar under ca
2-3 års tid för att uppvisa påtagliga förbättringar. Det behövs en lång
behandlingstid för att en patient succesivt ska kunna minska de
antiinflammatoriska medicinerna och andra mediciner han/hon tar. Den homeopatiska
förskrivningen försvåras så länge de skolmedicinska medicinerna intas.

Det korrekta homeopatiska läkemedlet är det läkemedel som
stimulerar kroppens eget immunförsvar att starta en läkningsprocess. I de fall
vi talar om i den här studien dvs personer med långvarig RA måste vi förvänta
oss en förstförsämring då läkeprocessen startar. En initial intensifiering av sjukdomssymptomen uppträder innan vi ser en förbättring. I
den här studien rapporteras inte detta, vilket visar att de medel som
ordinerats inte valts på ett korrekt sätt utifrån det homeopatiska förhållningssättet och därför är ineffektiva.

Man har i studien valt att ordinera de homeopatiska
läkemedlen i LM potenser. Det är ett olyckligt val eftersom dessa potenser framförallt
används vid lindrigare åkommor och sällan i fall där patienten samtidigt tar
starka kemiska mediciner.

I så svåra fall av kronisk reumatoid artrit som vi ser i den
här studien, där man har svullna leder, deformiteter och smärta måste man ge
den homeopatiska behandlingen minst 2-3 år innan man kan se en påtaglig
förbättring.

Studien visar ingen påtaglig förbättring i någon av
grupperna oavsett vilka läkemedel som getts. Placebo effekten kan finnas med i alla behandlingar. Placebo effekten är ytlig och ger ingen varaktig
förbättring.

Du kan läsa George Vithoulkas artikel i sin helhet on line på
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1475491611000555

Anmärkningsvärt är att ”Journal of Rheumatology” som publicerat
studien samtidigt refuserar svaret från en som arbetat framgångsrikt med
kroniskt sjuka under ca 50 års tid och däribland många med RA. Det är skamligt
att så mycket forskningspengar går till studier där man inte seriöst vill pröva
sin hypotes. Vill man vara en oberoende forskare som verkligen vill ta reda på
sanningen så borde man först och främst lägga upp studier som kan ta fram
fakta. Då måste man även ta reda på hur upplägget av studien ska se ut för att
det ska kunna svara på den frågeställning man har.
Vill du läsa studien om RA i sin helhet går du in på
http://rheumatology.oxfordjournals.org/content/early/2010/11/08/rheumatology.keq234.abstract

Dela med andra

Över 230 vetenskapliga studier visar att homeopatiska LÄKEmedel är dubbelt så effektiva som placebo. Studierna har samma eller högre kvalitet jämfört med flera skolmedicinska studier.

Då skulle man väl förvänta sig att alla forskare skulle utbrista – vad spännande! Nej, vad gör man istälet - jo man förvanskar resultaten på ett sätt som inte är förenligt med vetenskap. Var tog det vetenskapliga tänkandet vägen?

Är det lättare att förvanska resultatet av studierna än att se sanningen i vitögat?

Robert Hahn är en klarsynt forskare, läs mer….

Robert Hahn – Sanningen om homeopati

Dela med andra

Hahn går igenom hur studierna har gjorts och menar att det enda sättet att få studierna att visa att homeopati inte fungerar är att att strimla ner litteraturen i små undergrupper så att den statistiska signifikansen försvinner eller alternativt rätt och slätt helt enkelt ta bort 95% av studierna, innan den sk metaanalysen görs.

Robert Hahns blogginlägg: Nr I och  II

Dela med andra

Artikeln är för en gångs skull hyfsat neutral och om man jämför med övriga artiklar från SvD positiv, men tyvärr som vanligt står att det inte finns några vetenskapliga bevis som visar att homeopati fungerar. Eftersom det finns mängder med bevis som visar att homeopati fungerar skrev jag en bloggartikel om detta och länkade till SvD.

Läs hela artikeln på SvD

Dela med andra